(Black cloud)

Jag går som i en dimma, en dimma där allt känns svårt, mörkt, obehagligt!
Ångest varje dag, den ena dagen värre än den andra.
Jag vill så gärna komma ett snäpp längre med mig själv, med mitt liv, men känns som något som stoppar mig men kan inte riktigt sätta tungan på det!
Ska idag eller fredag snacka med läkare och se om jag kan få nån medicin för all ångest och allt skit, sover inget nästan och är ungefär som jag får svarta ögon och blir mordisk i blicken och skiter i vad mitt nästa öde är! Det gör att ja blir och är skraj för mig själv för jag har inte kontroll över mig själv längre!
Så avslutar dagens bloggande med att säga *Hoppas jag orkar med all denna skit annars vet jag inte vad mitt nästa öde blir*